Barnets plats i syskonskaran

Inga syskon har exakt samma familj. Även om föräldrarna är desamma. Plats i syskonskaran och mycket annat spelar stor roll. Se till att få tid att göra saker med varje barn enskilt. Relationen mellan dig som vuxen och barnet ändras så fort syskonen inte är med - oftast till det bättre.

– Varje barn har en egen relation till sina föräldrar och eventuella syskon. Ett barns position i syskonskaran påverkar hans eller hennes roll i familjen, färgar personligheten.

Det säger Elisabeth Schönbeck, beteendevetare, småbarnspedagog och föreläsare. Hon har dokumenterat våra "syskonmönster" och skrivit boken "Äldst, yngst eller mittemellan".

Själv är hon en typisk storasyster, säger hon.

Naturligtvis finns det mycket som spelar in för hur ett barn utvecklas – arv, individuella förutsättningar, yttre miljö. Det finns inte någon exakt vetenskap om att barn oftare blir på ett visst sätt beroende på hur syskonskaran ser ut.

– Alla positioner har sina fördelar och sina nackdelar. Det gäller att ta vara på fördelarna och låta varje barn utvecklas utifrån sina förutsättningar!

Rättvisa föräldrar = bättre syskonrelation

Åtta av tio svenska barn under 18 år har ett eller flera syskon. Förhållanden till systrar och bröder hör i regel till våra längsta - och förhoppningsvis bästa – relationer. Att föräldrarna behandlar sina barn så rättvist som möjligt förbättrar utsikterna till en bestående vänskap mellan syskonen.

– Anna Freud menade att rättvisebegreppet föddes i barnkammaren. De syskonkonflikter som ibland uppstår då föräldrarna går bort har ofta en grund i att alla barnen konkurrerat om deras kärlek hela livet. Kaffekopparna eller mammas favorittavla blir symboler för föräldrarnas uppskattning och därmed värda att bråka om.

Och Elisabeth Schönbecks har ett personligt tips till dagens småbarnsföräldrar:

– Vi lever i en värld där stressade föräldrar verkar tillbringa allt mindre tid med sina barn och en politik som gör det ekonomiskt fördelaktigt att föda barn i snabb följd. Att ha några års avstånd mellan varje barn har många fördelar.

Nära syskon konkurrerar mer

Att få ett syskon före tre års ålder innebär en stor omvälvning, då en stor del av föräldrarnas tid och omtanke plötsligt går till en liten konkurrent. Visst kan barnen ofta leka om de är hyfsat jämnåriga, men chanserna till en riktigt bra syskonrelation livet ut ökar om det är 3-4 år mellan dem, hävdar Elisabeth Schönbeck.

För en storebror med lillasyster kan det uppstå lite mer konkurrens än då fallet är tvärtom eftersom flickor normalt utvecklas lite snabbare än pojkar. Barnen kan då bli så gott som "funktionellt jämnåriga" vissa perioder, trots att det är ett par års skillnad i ålder.

Men oavsett om det är nära eller långt mellan dina barn i ålder så kan det vara viktigt att känna till lite om hur syskondynamiken fungerar.

– Man kan också se en koppling till hur föräldrarnas egna syskonförhållanden påverkar hur de behandlar sina egna barn, menar Elisabeth Schönbeck.

Vi väljer ofta en partner som känns bekant

Plats i syskonskaran kan tänkas påverka vilken partner vi väljer i livet, och vilka yrken vi fastnar för.

– Vi tenderar ju ofta att söka oss till mönster och situationer som känns bekanta.

I valet av partner väljer vi ofta enligt det mönster vi är vana vid.

En lillebror till en eller flera storasystrar är på många sätt ett kap för en framtida flickvän, särskilt om hon själv har en bakgrund som storasyster. Han förstår sig på flickor och är van att lyssna på dem.

– Se bara på Victoria och Daniel; han har en äldre syster, hon en yngre bror.

Ambitiös storasyster eller ansvarsfull storebror?

På de främre raderna i skolornas klassrum sitter många storasystrar och antecknar flitigt, enligt Elisabeth Schönbeck. De, liksom storebröderna, följer de regler och normer som gäller och klarar sig ofta bra i såväl skola som yrkesliv.

Ansvarsfulla jobb följer efter en ansvarsfull barndom.

I en grupp av de kanske mest ansvarstyngda sjuksköterskorna – de som jobbar inom anestesi, operation och intensivvård – noterade Elisabeth Schönbeck exempelvis att 73 % var äldsta- eller endabarn.

Det spelar ingen roll om en pojke är storebror bland gatubarnen i Rio eller i en välbärgad skånsk familj: Ett visst ansvar vilar traditionsenligt på hans axlar.

– Det är ingen tillfällighet att äldsta sonen fortfarande ofta går i föräldrarnas fotspår.

Uppdaterad sept 2016

Text: Åsa Fagerström, medicinjournalist

Åtta goda råd för att dina barn ska få en bra syskonrelation

Äldsta barnet, storasyster eller storebror, har en naturlig maktposition. Hon eller han vill vara den som föräldrarna först informerar eller frågar till råds. Det är en fördel som du inte bör ta ifrån barnet, men inte heller överutnyttja genom att låta honom eller henne ta alltför mycket ansvar.
Mellanbarnet, särskilt om det är en flicka i en skara av flera systrar, löper extra stor risk att ”komma bort”. Se till att engagera mellanbarnet i familjens aktiviteter!
Yngsta barnet måste också få ta ansvar, och det kanske inte kommer alldeles av sig själv om det ständigt finns äldre syskon i närheten. Tänk ut och skicka iväg lillebror eller lillasyster på egna (ofarliga, men ansvarsfulla) uppdrag.
Var rättvis så långt det bara går. Ett sätt att vara konsekvent är att tillåta vissa saker från en viss ålder: ”Storasyster fick gå över till kompisar på egen hand när hon var si och så gammal, det gäller för dig också.” Men ibland måste du bedöma barnet efter mognad snarare än ålder: ”När du kan bädda din säng varje dag får du också sova över hos en kompis”.
Se till att få tid att göra saker med varje barn enskilt. Relationen mellan den vuxne och barnet ändras så fort syskonen inte är med! Det kan gälla vardagsbestyr såväl som en resa som någon av föräldrarna gör med varje barn då han eller hon uppnått en viss ålder: ”När du fyller 13 ska vi åka en vecka till Åland, bara vi två”.
Man behöver inte vara frånvarande förälder bara för att man jobbar. Men ge ditt barn samma respekt som andra människor; din fulla uppmärksamhet när ni väl är tillsammans och lyxen av en avstängd mobiltelefon. Låt barnet slippa all slags konkurrens emellanåt.
Sjuka barn mår inte bättre av att höra sina föräldrar gräla om vem som ska slippa vara hemma med dem. Även till de friska syskonen blir signalen: ”Vi prioriterar jobbet framför barnen”. Och kampen om föräldrarnas uppmärksamhet blir bara värre!
Gräla lika på alla! Föräldrar tenderar att gräla allra mest på sitt äldsta barn. Ibland kan det vara bättre att rikta kritiken till samtliga syskon; en kollektiv utskällning ställer dem inte lika mycket ”mot” varandra utan fungerar mer sammansvetsande.