Lexikon för första spädbarnstiden

Ryggläge

Att spädbarn sover på rygg är säkrare, eftersom barnet annars kan rulla över från sida till mage. Forskning visar att risken för plötslig spädbarnsdöd minskar när man lägger barnet på rygg i stället för på mage när barnet ska sova.

Huvudet

Om barnet ligger mycket på rygg finns risk för att bakhuvudet blir tillplattat. För att förhindra detta kan du variera barnets huvudställning. När barnet är vaket är det viktigt att det får ligga på mage för att avlasta bakhuvudet, träna huvudkontroll och öva upp styrkan i överkroppen. Redan som nyfött behöver barnet tillbringa flera vakna stunder per dag på magen under uppsikt av en vuxen.

Napp

Undvik napp fram till dess att amningen är etablerad. Om du inte ammar kan napp användas när barnet själv vill.

Skrik

Alla barn skriker. Skriket är en del av barnets kommunikation och barn kommunicerar olika. En del barn skriker mycket och intensivt medan andra barn nästan alltid är tysta. Ni kommer att lära känna ert eget barn och lära känna igen de olika skriken. Ibland kan barn skrika otröstligt och då är det lätt att känna vanmakt som förälder, man känner sig lätt otillräcklig. Det är stressande och frustrerande när ett barn skriker, men det är i allmänhet inte farligt för barn att skrika. Det viktiga är att du själv kan behålla kontrollen, att du aldrig skakar eller är hårdhänt mot barnet. Om du känner att du är nära att tappa kontrollen, lägg ner barnet en stund och lugna dig själv. Hjälps åt när barnet är skrikigt.

Kiss och bajs

Barnet bör ha kissat inom 48 timmar efter födseln. De första dygnen kissar barnet enbart små mängder. Urinen kan vara ganska koncentrerad och ibland kan barnet fälla ut salter i urinen, som då kan se rostfärgad ut eller som röda prickar i blöjan. Detta är inte farligt. När barnet börjar äta större mängder är blöjan blöt flera gånger per dygn.

Det första bajset är svartgrönt och segt, och kan vara svårt att tvätta av, det kallas för barnbeck eller mekonium och bör ha kommit inom 48 timmar efter födelsen. När barnet har hunnit få i sig mogen mjölk ändrar bajset färg och blir gult eller gulgrönt med vita flagor i. Bajset har en salvliknande konsistens. Barn kan bajsa olika ofta, från många gånger per dag till en gång i veckan. Barn som enbart ammas blir inte förstoppade, det kan dock barn som ges bröstmjölksersättning bli.

Tvätt och bad

Om barnet bara har kissat kan du byta blöja utan att tvätta av det, du behöver bara tvätta barnet i stjärten när det har bajsat. Antingen med hjälp av en mjuk tvättlapp och vatten eller så finns det speciella våtservetter framtagna för små barn. Det finns även mild tvål speciellt lämplig för små barns känsliga hud. Håll barnet över din underarm och tvätta av det under rinnande ljummet vatten. Använd inte tvål, det torkar ut huden. Om barnet skulle bli irriterat i stjärten, låt barnet vara utan blöja en stund för att lufta.

Bada barnet så ofta som ni tycker – det är lika rätt att bada barnet dagligen som en gång i veckan – men man kan avvakta den första levnadsveckan. Tvätta vecken i ljumskarna, under armarna och på halsen varje dag. Var noggrann med att torka torrt och undvik salvor och puder. Bröstmjölk är ett bra alternativ till salva.

Naveln

Navelstumpen faller bort någon gång när barnet är mellan 3–14 dagar. Det växer in bakterier som sätter igång en förruttnelseprocess. Det är därför normalt att naveln kladdar och luktar, det är också vanligt att naveln blöder lite. Tvätta om det behövs med ljummet vatten och en bomullspinne. Om huden kring naveln blir röd och irriterad kan det vara tecken på infektion. Fråga då personalen på BVC om råd.

Bröstkörtlar

Bröstkörtlarna är ofta förstorade på det nyfödda barnet. Detta gäller både pojkar och flickor. Det kan ibland komma vätska ur bröstkörtlarna som kallas häxmjölk. Det är helt normalt och försvinner med tiden.

Puls och andning

Barnets hjärta slår snabbt, ca 110–160 slag per minut. Andningen är oregelbunden – barnet andas ibland snabbt och ytligt, ibland djupt och långsamt. Normal andningsfrekvens är <60 andetag per minut.

Huden

Huden hos ett nyfött barn är normalt rosig. Händer och fötter är ofta blåaktiga den första tiden. Det nyfödda barnet har ofta kvar fosterfett, särskilt i ljumskar, armhålor och halsveck. Fosterfettet är bra för barnets hud, men alltför tjocka lager kan ge irritation av huden efter några dagar. Stryk därför ut fettet med hjälp av fingrarna. Barnet kan ha torr hud, särskilt på händer och fötter. Torrheten försvinner när barnet får ordentligt med vätska via mjölken.

Har barnet mycket torr hud och tendens till att få sårsprickor kan dessa smörjas in med bröstmjölk. Barnet har inte så sällan små vita prickar på näsan som kallas milier. Detta är helt normalt och prickarna försvinner med tiden. Barnet kan också ha röda plitor med gulaktig topp på kroppen. Plitorna kommer och går och kan vandra över kroppen. De brukar kallas "nyföddhetsutslag" och är helt enkelt ett tecken på att immunförsvaret triggas igång.

Könsorgan

Könsorganen är svullna på både pojkar och flickor. Flickor har ofta en slemmig flytning som ibland kan vara blodblandad den första tiden. Detta försvinner spontant.

Förhuden går inte att dra tillbaka på nyfödda pojkar och mynningen i förhuden kan vara mycket liten. Pojkar kissar med en kraftig stråle, särskilt när man tar av blöjan, så var beredd!

Ögon, näsa och öron

Det nyfödda barnet kan fixera blicken och ser bäst på 20–30 cm avstånd. Detta är ungefär avståndet mellan bröstet och mammans ansikte. Barnet lär sig snabbt att känna igen föräldrarnas ansikte.

Ögonen är ofta svullna första tiden och det är inte ovanligt att de är lite kladdiga. Tvätta med ljummet vatten. Blir ögonen mycket röda, svullna och kladdiga kan du kontakta BVC för att få råd.

Ibland kan barnet ha små blödningar/bristningar i ögonvitorna. Det kan bero på trycket under förlossningen och försvinner spontant efter en tid.

Nyfödda är ofta täppta i näsan och nyser en hel del. Nysningar är barnets sätt att snyta sig och beror oftast inte på att barnet är förkylt. Nyfödda blir sällan förkylda tack vare de enorma mängder antikroppar som de fått i sig under fostertiden och via modersmjölken.

Barnets hörsel fungerar redan under fosterlivet och det känner igen föräldrarnas röster. Alla nyföddas hörsel testas dessutom på sjukhuset, antingen innan hemgång eller vid ett eventuellt återbesök.

Granskad september 2020 av:

Gudrun Abascal, chefsbarnmorska och grundare av BB Stockholm och BB Sophia.