Prematur – för tidigt född

Den svenska neonatalvården (vården av nyfödda) har utvecklats mycket och är idag bland de förnämsta i världen. Det betyder att de allra flesta svenska barn som föds för tidigt överlever och blir friska, utan funktionshinder.

Indelning av för tidigt födda barn

Man brukar dela in de för tidigt födda - prematura - barnen i grupper efter mognadsgrad, det vill säga graviditetslängd. En normal graviditet varar i 40 veckor, beräknat efter tidpunkten för första dagen i kvinnans sista menstruation.

Med för tidigt född (prematur) menas barn som är födda före 38:e graviditetsveckan. Det nyfödda barnet väger då ofta mindre än 2 500 gram.

Även en del barn som föds i normal tid har emellertid en vikt under 2500 gram. Dessa barn benämns "lätta för tiden". Orsaken kan vara en kromosomrubbning, infektion eller att moderkakan inte har fungerat. Rökning är en bidragande orsak till låg födelsevikt.

De flesta prematura barn är födda efter 32:a graviditetsveckan och väger över 1 500 gram. Gruppen mycket för tidigt födda barn, födda mellan graviditetsveckorna 29 och 32, utgör 0,8 procent.

Endast 0,3 procent av de levande födda barnen - cirka 300 barn/år - är extremt tidigt födda, dvs i graviditetsvecka 28.

Direkt efter förlossningen gör barnmorskan en bedömning av barnets tillstånd på den så kallade Apgar-skalan, som ger s k Apgar-poäng upp till 10. Det är ett mått som anger hur barnet mår direkt efter förlossningen. Barnmorskan bedömer bland annat barnets andning, puls, hudfärg och hur mycket barnet grimaserar eller skriker. En hög Apgar-poäng visar att barnet mår bra. Maxpoäng är 10.

De vanligaste komplikationerna

Prematura barn har inte utvecklats färdigt och därför inte hunnit förbereda sig för miljön utanför livmodern. Barn som fötts för tidigt men väger över 1 500 gram klarar sig oftast bra och får sällan några komplikationer.

Det är framför allt lungornas mognad som sätter gränsen för det prematura barnets överlevnad. Den gränsen ligger i övergången mellan 22:a och 23:e graviditetsveckan. Ungefär hälften av barn födda i vecka 23 överlever, medan åtta av tio barn födda i vecka 25 överlever. Hos ett så pass mycket för tidigt fött barn måste andning och puls övervakas. Barnet kan behöva respiratorbehandling eller behandlas med mask med övertryck, så kallad CPAP-behandling, eller enbart med extra syrgas i kuvösen.

Det prematura barnets immunförsvar är oförberett och barnet är därför extra infektionskänsligt. Barnet måste därför ofta få antibiotikabehandling vid misstanke om bakterieinfektion.

Hjärnan och nervsystemet är under snabb utveckling och känsligt för påverkan av längre syrebrist och blödningar. Hjärnan hos det prematura barnet har dock en förbluffande förmåga till självläkning.

Prematura barn fryser lättare

Eftersom de prematura barnen saknar eller har väldigt lite av det värmeisolerande underhudsfettet och kroppens "termostat" är omogen, har de svårt att hålla kroppstemperaturen. Kroppsytan är också relativt stor i förhållande till den lilla kroppsvolymen vilket ökar avkylningen. Avkylningen leder till ökad ämnesomsättning med ökat energibehov och barnet får därför ligga i kuvös eller värmesäng.

Först ungefär i 34:e veckan kan det prematura barnet suga och svälja tillräckligt för att ammas helt. Fram till dess måste barnet sondmatas varannan till var tredje timme eller få mjölkdropp. De flesta barn får i första hand den egna eller annan mammas bröstmjölk, eventuellt förstärkt med proteiner, mineraler och vitaminer.

NIDCAP-metoden

På många neonatal- (nyföddhets-) avdelningar används en omvårdnadsmetod för prematura barn som tar hänsyn till varje barns mognad och individuella behov. Barnet observeras före, under och efter en vårdsituation, till exempel vid matning, blöjbyte eller provtagning för att bedöma just det barnets behov och anpassa omvårdnaden därefter.

Barnets reaktioner registreras liksom vad som krävs för att det åter ska komma till ro. Miljön i övervakningsrummet ska så långt det är möjligt likna miljön i livmodern, med dämpad belysning och låg ljudnivå. Därför täcks kuvösen för att skydda barnet från onödiga stimuli.

När barnets tillstånd stabiliserats kan föräldrar sitta långa stunder med barnet mot bröstet, hud mot hud enligt den så kallade "kängurumetoden", för att få nära kroppskontakt med barnet.

Varför föds barn för tidigt?

Orsaken till prematur födsel är många gånger oklar. Orsaker kan vara faktorer hos kvinnan, fostret eller omgivningen. Om mamman drabbas av så kallad havandeskapsförgiftning (eklampsi) kan det innebära att barnet måste förlösas i förtid.

Kvinnan kan också ha en svaghet i livmoderhalsen eller en missbildning i i livmodern som leder till för tidig födelse. Även sjukdomar som diabetes och infektioner kan orsaka en för tidig förlossning.

Om orsaker ligger hos fostret kan det handla om en infektion, någon annan sjukdom eller kromosomrubbning med missbildning. Flerbörd, dvs tvilling- eller trilling-graviditet, ökar risken för tidig födelse.

Fertilitetsproblem och för tidig födelse har ett visst samband. Kvinnor som har haft svårt att bli gravida föder oftare för tidigt än kvinnor utan fertilitetsproblem.

Även barn tillkomna efter assisterad befruktning föds oftare för tidigt än andra barn. Till viss del beror det på att tvillingar, trillingar etc. Med förfinad teknik och förbättrade metoder inplanteras nu högst två ägg, vilket medför att flerbörderna minskar.

En tuff tid - även för föräldrarna

Föräldrar till barn som föds för tidigt går igenom en tuff tid. Att få barn långt före beräknad nedkomst innebär en stor påfrestning som gör att man kan hamna i en kris. Symtomen kan vara overklighetskänslor, förändrad tidsuppfattning, ångestattacker, sömnrubbningar och aptitlöshet.

Den korta graviditeten gör att föräldrarna varken är praktiskt eller psykologiskt förberedda på att ta emot barnet. Kvinnan möter ett barn som är mer obekant för henne än om hon fått gå tiden ut och hunnit skapa sig en klarare bild av barnet. Istället för det fullgångna barnet, som i regel hunnit få lite hull, möter föräldrarna ett mycket litet och magert barn med nästan genomskinlig hud, och som behöver professionell hjälp av andra för att överleva.

Utsikterna goda för prematura barn idag

Det går bra för de allra flesta av de för tidigt födda barnen. De mycket för tidigt födda barnen, liksom de barn som råkar ut för komplikationer, följs oftast på specialmottagning. Där kontrollerar man barnets tillväxt, motorik och övriga vaccinationer.

Det är framför allt de mycket för tidigt födda barnen, som kan uppvisa någon form av störning, till exempel försening i utvecklingen eller CP-skada. Hos dessa barn är också koncentrations- och inlärningssvårigheter något vanligare än hos fullgångna barn. NIDCAP-metoden kan minska, men inte helt förebygga, sådana komplikationer.

Faktagranskad av:

Gudmund Stintzing, barnläkare, docent